Nu sitter jag här igen, i min ensamhet. Mamma har fullt upp med att packa och dona. Det blir stockholm för mor, far och lillebror över helgen, vilket betyder ENSAMHET. Sikken tur att jag har Paulina som kommer över och bor med mig dom här två dagarna. Jag skulle inte ha klarat mig utan Paulina, kan varken laga mat, städa, sätta på diskmaskinen eller ja.. allt de där som en mamma gör om dagarna. Inte för att Paulina har dom erfarenheterna men jag slipper iallfall bli arg och känna mig som en dum blondin själv. För i mitt hus kommer det finnas två.


När mamma och pappa kommer hem ifrån deras lilla resa så drar jag iväg på min och Paulinas "stora" resa. Vi ska också till stockholm men en längre tid. Vi kommer stanna där tills pengerna tar slut, vilket pappa tror är två dagar. Men vi ska nog visa våra föräldrar att vi också kan tänka ekonomiskt, så vi blir väl där en månad ungefär. Jag och Paulina har inte bara gått in på utmaningen med att vara ekonomiska utan vi ska vara nyttiga också. När vi går ut och äter ska vi äta sallad, SALLAD. Sara Larsson.. om du läser det här, som du troligen gör. JAG BEHÖVER DITT STÖD UNDER TIDEN DU ÄR I STOCKHOLM MED OSS. okej? tack i förhand.




Sist vi va i stockholm så hade vi roligt iallfall. Tror det här blir dubbelt så roligare! woho.